Grundskola

Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor eller fristående skolor i kommunen, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris).

Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Med lägeskommun avses elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket (Siris).

Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Antal elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven (betyg A-E) i samtliga ämnen som eleven läser dividerat med antal elever i årskurs 6 totalt. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. Med lägeskommun avses elever i både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. OBS! Måttet är inte direkt jämförbart mellan kommunerna på grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet som EJ uppnått målen i alla ämnen är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris).

Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Med lägeskommun avses elever i skolor belägna i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris).

Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommun). Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Elever och lärare vid internationella skolor är inte inkluderade. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa: Skolverket.

Lärare (omräknat till heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet, andel (%). Med behörighet menas att läraren är behörig att undervisa i grundskolan, i sina undervisningsämnen samt de årkurser hen undervisar i. Beräknas utifrån den tid läraren undervisar i ämne och årskurs hen är behörig för, delat på antal arbetade timmar, omräknat till heltidstjänster på kommunnivå. Avser grundskola 1-9, lägeskommun. Elevassistenter, timvikarier eller anställda kortare tid än en månad ingår inte. Mäts den 15e oktober. Källa: Skolverket

Antal som svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del" på frågan: "Känner du dig trygg i skolan?" dividerat på totala antalet svarande på frågan i Skolinspektionens elevenkät för åk 5. Skolinspektionens elevenkät genomförs vartannat år i hälften av landets kommuner, så under en cykel över två år deltar alla skolor i landet. För data på kommunnivå avser uppgifterna enbart elever i kommunala skolor i den aktuella kommunen, medan uppgifterna på enhetsnivå även inkluderar skolor med annan huvudman. Källa: Skolinspektionens elevenkät